med en fot utanför

Det var ett tag sedan nu och under den tiden har det hänt saker. Jag har hittat mod, för att sedan tappa bort det för att slutligen hitta det igen. Håret är nu av en annan kulör, dagarna är fyllda till max och det känns även som att de flyger förbi. Känns även som att sömn är något som sedan länge försvann ur mitt liv då mardrömmar och tidiga morgnar lämnat en spricka mellan oss. Bra saker har hänt, som att äta stans godaste Kina mat med ett gäng lyckopiller till vänner, lyssna på vinyl och att ta allt med en nypa salt.
Vem har orken att ta allt så seriöst då framtiden ger oss hur mycket tid som helst till det!
kram

Dagarna rullar på och om endast 4 dagar är det julafton.
Idag har jag druckit hemgjord blåbärsglögg, varit ute och letat klappar som slutade med påfyllning i min egen garderob, tittat på bio med min mor och haft det allmänt fint! Breaking dawn part 2 var det som spelades upp på bioduken denna gång och den får fem toasters av fem. Även fast den är lite b i visa sammanhang hade den ett fint avslut på det hela.
Nu ska jag mysa ner i sängen och fira att det är löning i morgon, för det gör mig glad!

Det här är tillägnat en fin person som gjort fin musik som både jag och min kära mormor kan sjunga med till men som lämnade denna planet alldeles för tidigt och på fel grunder.
I Jonas Gardells bok "Ett ufo gör entré" skriver han följande.
- Ted Gärdestad sjunger att sol, vind och vatten är det bästa han vet.
Ännu är han inte plågad av demoner. Det är fortfarande nästan tjugo år tills tonårsidolen ska köra upp sin bil på järnvägsspåret, invänta pendeltåget och döden.
Ännu fångar han änglar.
1979 är man för eller emot.

Fina Ted.

Hösten. Den kom lika fort som den försvann. För bara några dagar sedan tog jag den obligatoriska höstbilden med två fina personer, nu är det minusgrader och ett litet smakprov på snö. Jag är inte redo.
Man kan trösta sig själv med att tänka att snart dricker man te, har på sig de mysigaste kläderna man har och äter pepparkakor tills magen säger stopp. Jag längtar.
En dröm och som pricken över i:et skulle vara en förälskelse som varade länge.

Mitt engagemang i läxorna har inte varit på topp idag trots att jag har två prov nästa vecka. Känslan "jag bryr mig inte" får mig att låta läxhögen ligga orörd. Melissa Horn har varit min vän hela eftermiddagen och de mönstrade raggsockarna har värmt min kalla fötter. Jag har läst Sandra Beijers underbara krönikor (rodeo.net/niotillfem) hon skrivit i Sofis Mode, dem var så bra att jag satte upp dem på min vägg med gummigutta.